Jan 22, 2016

Thank you for being there..


Kan berätta att man blir lite smågalen av att sitta instängd i sin lägenhet i en vecka med en otrolig smärta som göra att man inte är kapabel att göra någonting. Men om jag skall se det positiva så kan jag äntligen gå. Så jag rör mig långsamt här omkring från vägg till vägg. 
Utan mina vänner och mina två små lurvbollar som sällskap så skulle jag säkert vara helt galen nu.
Dom har hämtat mat till mig (vännerna alltså, det kan hundarna inte tyvärr göra ännu), hållit mig sällskap och handlat. Jag är så lycklig över att ha er i mitt liv.
Tack för att ni finns.

//I can tell you that it makes you a bit crazy to be locked in your apartment for a week. This with a pain from hell that makes you unable to move. But to see it all from a positive point of view; at least I can walk now. So I walk around here slowly from one wall to another. Without my friends and my small lovely doggies I would be insane. They have gotten me food (not the dogs, they unfortunately don't know how to do that yet), keeping me company and gone shopping for food. I am so lucky to have you in my life.
Thank you for being there and helping me.//






2 comments :

Lämna gärna en liten kul kommentar om du har tittat in!