Hälften av gaddarna ut

Edwin oroar sig för stackars Nando <3

Igår hämtade vi vår lilla sjukling hem från "djursjukhuset". han var otroligt glad över att se oss, men väldigt omtumlad av alla medicinerna och den långa skrämmande dagen. Stackarn föll omkull när kan försökte kissa när vi kom ut.
Edwin var sååå glad över att se sin bästa vän igen.. Han förstod inte riktigt varför Nando var så ledsen, men han var så försiktig med honom och slickade honom hela tiden. Nando grät hela kvällen och det var så synd om honom.

Nog skulle jag också gråta om någon hade dragit ut 14 tänder på mig! Tänk, 14 TÄNDER! <3

Nu sitter jag här på statistiktimmen i skolan. Nando var redan vaken när min väckarklocka ringde kl 7:00. Stackars liten hade säkert haft ont, så jag väckte en trött Mikko som fick ge lite värkmedicin till den lilla patienten. Lycklig smaskade han i sig medicinen som blandades i en mumsig puré som jag kvällen innan hade blendat ihop av hundmat, grädde och vatten. Mumsfilibabba. Kändes hemskt att lämna honom och gå till skolan, sån tur är så är Mikko hemma. Han lovade att texta mig om hur det går. Jag har blivit en riktigt hönsmamma.

Nu skall jag försöka koncentrera mig lite på statistiken, om det går. Det är både svårt och dödstråkigt..