Guldfisken

En skön dag hemma. Jag har jobbat lite på skolarbeten men annars varit allmänt lat och tagit det lugnt. Nu sitter jag här och väntar på att Mikko skall komma hem, han har vairt på träningar och ska hämta med mat hem till oss. Vårt matskafferi är så tomt att det ekar, imorgon måste vi handla. Man kan inte leva på äpplen och godis. Jag har bara druckit en kopp kaffe idag och ätit några fitness murona. Ingenting annat, magen känns tom, men ändå är jag inte hungrig.. Finns så mycket att tänka på att man inte hinner tänka på sådana värdsliga saker som mat. Ibland tänker man så mycket att magen blir så orolig att man tror att man inte är hungrig, fastän man egentligen är utsvulten.
En guldfisk kommer bara ihåg de senaste 30 sekunderna av dess liv. Det vill säga att om en guldfisk är lycklig, så tror den att den har varit lycklig hela sitt liv. Ifall den e sjuk, tror den att den har varit sjuk hela sitt liv.. Ifall den är döende så tror den att den har varit döende hela sitt liv.. Ganska sorgligt. Jag skulle vilja vara den lyckliga guldfisken, som inte kommer ihåg allt elände, utan bara kommer ihåg de lyckliga stunderna. Att det skulle kännas som om jag har varit lycklig hela mitt liv.. Tänk på de.