Stackars lilla Edwin.

Som jag nämnde tidigare så var ju stackars lilla Edwin livrädd för mina föräldrars nya lilla valp Castor. Stackars Edwin spenderade så gott som hela veckoslutet uppe på kanten av soffan medan det lilla vidundret försökte ta sig upp för att leka med honom.

Det är inte alltid så lätt att vara hund. 

Kanske Edwin borde fundera på en karriär som uggla?

"Kan han inte komma ner och leka med mej?"


Men har nog en visst förståelse för Edwins rädsla.
Fastän Castor är det snällaste och sötaste som finns så är han också det vildaste och busigaste som finns. Han springer, hoppar, biter och leker. Aldrig en tyst minut förrän han äntligen på kvällen slocknar av allt spring. Den mest energiska valpen jag någonsin sett.

Det är nära till omöjligt att få honom på bild..

//As I mentioned earlier, Edwin is terrified of my parents new little puppy Castor. Poor little Edwin spent the whole weekend up on the edge of the couch while the little monster tried to get up there to play with him. It is not always so easy to be a dog. Maybe Edwin should consider a career as an owl?

I have some understanding for Edwins fear. Even though Castor is the cutest and nicest dog, he is also the wildest dog ever.  He nibbles, runs, plays and jumps all day long until he finally in the evening collapses from being to exhausted.//